Ännu en helg är kommen!

Har precis kommit hem från ett pass på löpbandet, rev för första gången på säkert 5år ett löppass i onsdags. Klarade 3,2km, måste få ge mig själv en klapp på axeln då jag inte ens trodde att jag skulle klara 500m. Så gick jag ner idag igen, helt omotiverad och sprang samma. Men snacka om ont i kroppen! Den är ju inte alls van med dessa belastningar o utsträckningar :P Men det är väl bra att man tagit tag i det! Ska försöka uttöka lite nu också o börja med styrka för jag är helt off i benen efter löpbandet! Tänkte få in ett tredje pass i veckan också, måndagar innan jobbet. Får se hur det blir med det! Är ju såå skönt att ha sovmorgon :)

Ikväll ska jag träffa Pernilla på en bit mat, ska bli så skönt! Känns som att man aldrig träffar folk nåmera, eller det har jag väl heller aldrig gjort förutom om man drar en fest. Men det är så skönt att lätta på trycket, att prata o umgås med någon som står en så nära o vet hela ens livshistoria! Jag är så glad att Pernilla flyttade hit ner, hon är verkligen min stöttepelare i livet! :)

Dagarna för mig går upp o ner, i onsdags hade jag världens dipp.. Tänkte konstant på min morfar, likaså igår på jobbet. Man får bita sig rejält i tungan för att inte bryta ihop! Det får man göra hemma.. Ändå är det så skönt att komma till jobbet så man får annat o tänka på en liten stund. Det finns ju så många tankar o funderingar kring det hela! Jag försöker hela tiden ställa in mig på att han är borta, död, men det känns så overkligt. Begravningen vill jag inte ens tänka på...
Åh det kommer va så jobbigt! Alla samlade, alla så ledsna , en kista full med blommor, nää jag vill inte .....

Det är samma tankar som dyker upp.. Varför? Men sen försöker jag tänka på det goda, hur tacksam vi alla är för att han axlade rollen som Morfar på ett sånt briljant sätt. Hur han tog oss till sig, o verkligen älskade oss som hans egna!
 (För er som inte hänger med riktigt så är morfar inte min "riktiga" morfar, det var inte mammas pappa)
 Men han tog på sig den rollen när vår "riktiga" morfar inte fanns tillgänglig i våra liv.
 Morfar Stig kommer alltid att vara vår Morfar, världens absolut bästa morfar!
 O ingen är lyckligare eller mer tacksamma än vi Barnbarn över det.

Nu ska jag ta mina tankar o förflytta dom in till duschen, snart kommer mannen i mitt liv hem också!
 Han är det bästa jag har <3 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback