Efterklok

Fast här igen.

Vaknar flera gånger om natten, jag förstår inte vad det är som tagit så hårt på mig.  kan de vara för att jag förlorat någon som jag aldrig ens haft ? Jag är så sjukt patetisk, varför har jag denna känsla ? Varför kommer man på allt då det är försent ?  Det är fel av mig att känna såhär, men jag gör det. Jag kan inte låta bli, hur mycket jag än försöker att inte tänka på det, så finns det där ändå.  Tror allt tog slut så plötsligt och jag hade inte räknat med det, måste vara därför. Att känna som jag gör nu är bara meningslöst, de vet tillochmed jag.  Jag ångrar så väldigt mycket men är ändå glad för de som hänt, otroligt glad att jag fick chansen.

Som en vän sa till mig häromdagen " Det är lätt att vara efterklok", och det är det verkligen.

Nu ska jag in till Sandviken o sola med Sändra, rensa tankarna lite . Om det går dvs!

Men jag måste skärpa till mig, kan inte fortsätta såhär. Det löser ingenting att gå o må dåligt för något som aldrig ens varit något. Emelie vafaaan !

o forshaga vill jag inte ens ägna en tanke, det gör juh inte det hela bättre att man ska ner dit o må dåligt ! uuhh !

nej, nu måse jag dra till bussen !

- OM du bara förstod

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback